S L Design
     
Att tänka kritiskt är störst
2010-03-02

Att tänka kritiskt är störst

NT:s ledare beskriver, 100217, ”den politiska dagordningen som ett grundproblem”. I detta sammanhang är det IPCC:s klimatrapport som diskuteras. Man menar att det råder en ”obehaglig konsensus”, som gör att, ”de med en avvikande mening inte kommer till tals eller ignoreras”. Den vetenskapliga stringensen i rapporten är svår att bedöma men självklart skall ett kritiskt förhållningssätt krävas av författarna, och accepteras från kritikerna.

Vi måste dock inse att det finns fler delar än klimatet när det gäller mänsklig påverkan. Även om klimatkritikerna skulle ha rätt, är det så att vi håller på att använda jorden på ett sätt som utarmar resurserna och kommer att leda till stora problem med matförsörjning. Det är ett gigantiskt globalt problem. Naturen hinner inte återskapa de resurser vi använder i en takt som är hållbar.

Förhoppningsvis kan ledaren ha det goda med sig att fler ”sanningar” kommer på skam. En är tillväxtekonomins förträfflighet. Grunden är det räntebärande systemet, där ränta står för alla aktiviteter där pengar tjänas på pengar. Räknar man mattematiskt på ränteekonomin, upptäcker man att det till slut inte blir pengar över till alla människor. Det leder till besparingar och stordrift i effektiviseringen av produktionen, men även till överkonsumtion av miljöresurserna i strävan efter monetär tillväxt, oavsett om det leder till klimatförändringar eller ej.

Vill vi skapa ett samhälle där friheten tillhör varje individ och inte bara de som äger kapital eller har lyckan att ha en anställning måste ränteekonomins ”obehagliga sanningar” tas på allvar och inte ”ignoreras” bara för att de inte stämmer med den ”politiska dagordningen”. Sanningen kommer alltid ifatt oss. Det är då bättre att förekomma den för att inte spilla fler liv på tillväxtekonomins altare.

Henrik Lund
riksordförande
Sveriges Anställningslösas Landsorganisation

Publicerad i Norrköpings Tidningar 100303

 

 
< Föregående   Nästa >

Arkivet

Ett lands välfärd mäts i hur väl man tar hand om de sämst ställda, inte i hur duktig man är på att trampa på dem!