Lite förenklat har vi tre sektorer i samhället. Offentlig – Privat – Medborgarna. Privat sektor måste gå med vinst för att tillväxtekonomin ska fungera. Offentlig sektor måste enligt EU ha överskott. Dessa pengar tas från medborgarna, direkt/indirekt. Resultatet blir att medborgarsektorn antingen skuldsätter sig för att bibehålla konsumtionsnivån (de som har råd) eller drar ned på konsumtionen (de som inte har råd). Pressen på marknaden att effektivisera och rationalisera gör att arbetslösheten ökar. Bankerna erbjuder allsköns lån för att folk ska tro att de kan fortsätta med den höga konsumtionsnivå som de som har råd med har. Dessa strukturer ökar klyftorna mellan dem som har och dem som inte har arbete/pengar. Detta har negativa indirekta konsekvenser på både hälsa och miljö.

Bankerna driver på pris-, och kostnadsökningarna genom att öka penningmängden genom utlån av pengar de inte har, då de kan låna ut upp till 50 gånger mer än sitt eget kapital. Enligt SCB var den totala penningmängden 2141 miljarder kr vid årets slut, en ökning med 245 miljarder sedan föregående år. Exklusive sedlar och mynt återstår 2035 miljarder virtuella kronor i banksystemet, och riksbanken kan som mest ha 374 miljarder. Omkring 1661 miljarder kronor har alltså bankerna skapat genom sin utlåning utan täckning. Detta driver på inflation och arbetslöshet. Räntesystemet och utlåning utan täckning gör ekonomin till rena pyramidspelet där bankerna sitter i toppen och håvar in pengar som borde fördelas jämt i samhället.

Menar bankcheferna allvar med sin ambition, så är det enda sättet att skapa nya lönejobb, genom att skapa ett räntefritt banksystem. Den som tvivlar på om det går ska veta att det redan finns sådana alternativ som fungerar.

Henrik Lund
riksordförande

Sveriges Anställningslösas Landsorganisation

Publicerad i Norrköpings Tidningar 2010-01-12