Sveriges Anställningslösas Landsorganisation

Svt presenterar idag på text-tv resultaten av en undersökning man gjort bland kommuners kostnader för socialbidrag/försörjningsstöd. Där framgår att kostnaderna ökar med i snitt 17 % över hela landet. Kommunerna själva anser att orsaken är förändringarna i sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen.

Dal-Ed och Orsa är värst med 137 % respektive 115 % ökning. Ljusnarsberg och Bollebyggd ligger på 95 %.

För den stora allmänheten kanske det är en överaskning men de som är insatta har vetat detta länge, inte minst regeringen. Med försämringarna i ersättningar och ökade avgifter för a-kassan samtidigt som fler hålls utanför eller förvägras komma in i försäkringskassans system är det en självklarhet att konsekvenserna blir dessa.

En politik med grund i skattesänkningar och där regeringen samlar i ladorna leder till detta. Det är ett faktum eftersom vi ser konsekvenserna idag. Regeringens recept för att lösa detta blir förmodligen mer av samma då man tror att om de rikaste får mer så investeras mer i företagande, och att de som drabbas av marknadsnedgångar ska bli mer aktiva för att söka de få tjänster som finns när man försämrar tryggheten. Om det systemet fungerar kan man ju undra varför det aldrig har fungerat tidigare och inte nu.

Den som tror att regeringen inte förstått konsekvenserna av sitt handlande är naiv. De har på ett mycket raffinerat sätt fått befolkningen att byta solidaritet mot cynism och konkurrens. Den kortsiktighet som man skapat under många år leder i dagens system till ännu större problem på sikt. Ju sämre befolkningen får det, ju större är riskerna för extrempolitiska organisationer att frodas. Är det kanske så att den moderatledda regeringen inte tycker att det är ett problem? Moderaterna härstammar ju själva från det gamla högerpartiet som var bundis med nazisterna under kriget.

Vi har en repressiv regering som straffar människor för att marknadskrafterna sätter folk utan lönearbete. Med enna inställning är det då symptomatiskt att man tycker det ska införas hårdare straff för barnen i skolan i stället för att se orsakerna i att kommunerna tvingas dra ned på personal som kan hjälpa ungarna i stället för att lägga för mycket ansvar på barnen. Ett ansvar de inte är mogna att ta.

När det är “sämre tider” ropar många efter hårdare tag på alla möjliga håll. Politiker faller i fällan att använda metoder som visar att mänskligeten inte lärt sig något sedan urminnes tider. Det är inte en “ny” politik när man segregerar befolkningen och inför hårdare straff för dem som inte “lyckas”. Det är att vrida klockan tillbaka.

Det finns modeller som kombinerar det bästa ur både höger-, och vänster-modellerna. Då skulle man slippa kräftgången mellan höger och vänster hela tiden. Det är dags att tänka nytt på riktigt.

Jag säger som den berömde forskaren Albert Einstein:  “Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem som vi skapat med det gamla sättet att tänka”. Efter att vi har sett alla varianter på höger och vänstersystem under hela 1900-talet fram till nu, och inget har har skapat balans mellan arbete, livskvalitet och miljö, är det dags att lägga dessa till handlingarna och skapa nya strukturer som inte för tankarna 100 år tillbaka.

I SvD skriver Karin Ekenger, Svenskt Näringsliv och Stina Hamberg, ordförande, Saco Studentråd om ett nytt förslag från Mona Sahlin. Det går ut på att lagstadga om heltidsarbete.

Socialdemokraterna gör samma fel som regeringen när de införde 75-dagarsregeln i a-kassan för deltidsarbetande. I stället för att stärka individens ekonomiska trygghet utgår man från att man kan stävja marknaden genom lagstiftning. Till syvende och sist är det alltid upp till arbetsgivarna att anställa. Det kommer bli ännu viktigare att ha de rätta kontakterna vilket slår hårt mot många grupper som socialdemokraterna, åtminstone tidigare, sagt sig värna om.

Vad man måste göra är att stärka individens ekonomiska trygghet (ekonomiska styrka) gentemot arbetsgivaren. Har man då en syn på människan som vore hon arbetskraft allena så kommer endast ekonomisk trygghet att relateras till en motprestation genom lönearbete. Det blir då ingen utveckling oavsett röd eller blå regering. Vi måste se det i relation till en arbetsmarknad som inte kommer att erbjuda alla en chans att lönearbeta.

En idé är att genom basinkomst trygga individen så denne kan stå trygg oavsett hur arbetsmarknaden ser ut samtidigt som vi slipper de negativa följderna av arbetslöshetens konsekvenser. Det finns forskning som kommit fram till att självmord, våldsbrott och stölder ökar dramatiskt när den ekonomiska otryggheten genom arbetslöshet ökar. Att lagstifta om heltidsjobb ger inte fler jobb. Det är en naiv föreställning. Vad ska alla andra göra som pressas ännu längre bort från arbetsmarknaden?

Vill socialdemokraterna sätta stopp för arbetsgivarnas utnyttjande bör man stärka individerna framför att införa stelbenta lagar. Hur ska polisen ha råd att kontrollera och beivra alla som försöker komma runt lagen? De har ju inte resurser till den nuvarande verksamheten ens.

Norrköpings Tidningar skriver idag om att Myrorna tvingas stoppa legoarbete. Man brukar säga att verkligheten överträffar dikten och detta verkar vara fallet med Myrorna.

SALO har länge arbetat för att Myrornas verksamhet ska utgå från en moralsyn som överensstämmer med lika villkor som övriga arbetsmarknaden. Att verksamheten dessutom är ägd av Frälsningsarmén borde trygga för en hög moral. Så har dock inte varit fallet. Nu har äntligen Norrköpings kommun efter åratal fått upp ögonen för att Myrorna utfört legoarbete åt SBG:s Textil Puts AB. De som utfört arbetet är personer med försörjningsstöd och andra former av ersättningar, alltså människor som Myrorna inte haft någon lönekostnad för.

Hur många fler lik finns i Myrornas garderober? Man har ju trots allt verksamheter på flera andra orter.

Det är ett avgörande problem att huvudmannaskapet inte är klart och tydligt uttalat. Det har alltså funnits tre parter som varit involverade och som haft olika roll och målsättning. Det riskerar hela tiden den enskilde människans rättssäkerhet. Om kommunen menar allvar med målsättningen att få ut fler på arbetsmarknaden och integrera invandrare i samhället måste dessa få riktiga anställningar utifrån branschavtal. Kommunen skulle genom detta få tillbaka en hel del av pengarna genom kommunalskatten istället för att som nu betala försörjningsstöd som enbart är en kostnad för kommunen. Samtidigt får personerna en legitimitet i samhället och en inkomst som är pensionsgrundande.